Professor Petri Mäntysaari: Om professorn överlåter en licens är det bäst att enbart överlåta en parallell licens

6.4.2021 klo 09:00

Professorsförbundet har talat mycket om upphovsrätt på sistone. Finns det problem?

Ja, flera universitet eller forskningsinstitut har försökt att ta i bruk modellavtal eller avtalsblanketter som tvingar forskare och lärare att överlåta sin upphovsrätt till arbetsgivaren utan ersättning. Sådana modellavtal eller avtalsblanketter kan ha gällt gamla anställda, nya anställda, olika typer av forskning, forskningsmaterial och undervisningsmaterial.

Har arbetsgivaren inte rätt att avtala om upphovsrätt?

Javisst, bara man inte går för långt. Det finns begränsningar. 

Var går gränsen då?

I alla fall får arbetsgivaren inte tvinga de anställda att acceptera överlåtelse av upphovsrätt. Upphovsrätten hör ju till den som har skapat ett upphovsrättsligt skyddat verk och inte till arbetsgivaren. Att kräva överlåtelse av upphovsrätt som ett villkor för rekrytering kan också vara oskäligt och strida mot god sed. 

Varför vill universitet och forskningsinstitut få tag på forskarnas och lärarnas upphovsrätt?

Det är för flera skäl. För det första kan ett universitet eller forskningsinstitut ha ingått avtal med externa finansiärer eller beställare om forskningsprojekt. Om beställaren vill få vissa rättigheter till forskningsresultat som ett villkor för finansieringen behöver arbetsgivaren motsvarande avtal med alla inblandande forskare. I ett sådant fall är det viktigt för arbetsgivaren att till ett sådant projekt rekrytera enbart forskare som vill överlåta sina rättigheter enligt finansiärens krav. För det andra kan det finnas flera forskare i ett forskningsprojekt och arbetsgivaren vill se till att alla har tillgång till varandras material. Det är ju möjligt att en forskare vill lämna projektet och ta med sitt material. Det skulle eventuellt hindra projektet. För det tredje vill ett universitet kanske se till att universitetet har rätt att använda en lärares undervisningsmaterial även efter att läraren har slutat. För det fjärde vill arbetsgivaren kanske surfa på open science -vågen och kräva att forskarna och lärarna överlåter sina rättigheter till sin arbetsgivare. För det femte vill arbetsgivaren kanske säkra rättigheterna för säkerhets skull. Det här är bara exempel, det finns säkert många skäl.

Vad borde en professor göra?

Professorerna har många olika roller. En professor skapar upphovsrättsligt skyddade verk och behöver förstås sina egna rättigheter. De ska man inte överlåta så där bara. Samtidigt kan en professor kanske leda en forskningsgrupp och vill se till att deltagarnas individuella rättigheter kan utnyttjas för forskningsgruppens bästa. Och när forskningsgruppen behöver extern finansiering vill professorn uppfylla finansiärens eller beställarens krav även vad gäller de deltagande forskarnas upphovsrätt. Det beror alltså på. 

Men när en professor fungerar i sin forskarroll borde professorn se till att han eller hon inte överlåter sina rättigheter helt allmänt på förhand. Det är lättare för professorn att utnyttja resultatet av sitt arbete när professorn själv har upphovsrätt och svårare om rättigheterna hör till någon annan. Man kan särskilt varna för open science -fällan: open science betyder inte att en professor borde överlåta sina rättigheter just till arbetsgivaren, professorn kan ju behålla rättigheterna själv och själv bestämma vem som har tillgång till materialet och hur länge – enligt öppen vetenskap eller inte. Om professorn överlåter en licens är det bäst att enbart överlåta en parallell licens som är tidsbunden eller kan sägas upp. I beställningsforskning är det viktigt att inte överlåta rättigheter i större utsträckning än vad beställaren kräver. Om ett universitet eller forskningsinstitut som arbetsgivare kräver rättigheter bara för säkerhets skull eller för att förvalta rättigheterna på ett centraliserat sätt är det bäst att tacka nej. En arbetsgivare kan ju inte förvalta rättigheterna på något effektivt sätt. Samtidigt skulle det kanske bli svårare för professorn att utnyttja sina rättigheter själv. 

Ska man ta betalt?

Ja, tumregeln är att man inte behöver överlåta några rättigheter gratis om inte man själv vill. Den som har upphovsrätt har rätt till avtalad ersättning enligt licensavtalet. Jag tycker att ett villkor i arbetsgivarens modellavtal eller avtalsblankett om gratis överlåtelse av upphovsrätt eller licens till arbetsgivaren nog går för långt eftersom ett sådant villkor kan upplevas som ett lagstadgat krav eller annars bindande för arbetstagaren.

Du har nämnt forskningsprojekt. Hur ser läget ut där?

Det finns olika typer av forskningsprojekt och man borde hantera upphovsrättsfrågor på olika sätt beroende på projektet. 

I beställningsforskning är det i praktiken nödvändigt att beakta beställarens rimliga önskemål. De som deltar i projektet borde bekanta sig med beställarens avtalsbaserade krav och se till att de inte överlåter sina rättigheter i större omfattning än det. Det är säkrast för forskaren att inte överlåta mera än en parallell licens. Forskaren borde också vara försiktig med överlåtelse av rätten till forskningsdata. Forskaren kan ju behöva materialet i sin framtida forskning och forskningsdata kan även innehålla information som måste skyddas. 

Arbetsgivaren vill kanske överföra risker till de forskare som deltar i projektet samtidigt som arbetsgivaren får betalt för deras arbete. Forskaren borde se till att riskerna allokeras till arbetsgivaren, det är ju arbetsgivaren som har de bättre resurserna. Detta gäller även tredje parters immateriella rättigheter.

Finns det andra typer av forskningsprojekt med aktuella upphovsrättsfrågor?

Ja, ”öppen vetenskap” väcker grundläggande frågor om den akademiska friheten och upphovsrätt. Forskningens och den högsta utbildningens frihet skyddar den enskilda forskaren. Forskningens frihet omfattar även forskarens rätt att själv välja när och hur forskningen publiceras. Forskaren har rätt till sina verk och forskningsdata. Men Finlands Akademi och de vetenskapliga samfunden i Finland förutsätter att finansierade projekt förbinder sig att publicera sina forskningsresultat med open access och göra sina forskningsdata fritt tillgängliga. Jag tycker att det är mycket oroande om staten och de vetenskapliga samfunden tvingar forskarna att överlåta sina rättigheter som ett villkor för extern finansiering. Projektfinansiering borde allokeras enligt forskningens vetenskapliga innehåll.

 

Petri Mäntysaari är professor i handelsrätt vid Hanken. Mäntysaari är medlem av Professorsförbundets styrelse.

Intervjun ingår i förbundets kampanj Upphovsrätten som trygghet för fri vetenskap.