Arbetstiden och frånvaro

Arbetstiden

Den undervisande och forskande personalens årliga arbetstid är 1612 timmar. Arbetstagaren ansvarar själv för sin arbetstid och för den tidsmässiga dispositionen när det gäller uppdragen enligt arbetsplanen. Vid behov kan den överordnade och arbetstagaren under läsårets gång granska hur arbetsplanen uppfylls och resultaten av arbetet inom ramen för den totala arbetstiden.

Varje anställd ska årligen i samråd med sin överordnade göra upp en arbetsplan. Vid uppgörandet beaktas personens deltagande i undervisning, forskningsverksamhet och övriga uppgifter. För professorer är det maximala antalet timmar med kontaktundervisning 141 under ett läsår.

Inom en enhet uppgörs arbetsplanerna såvitt möjligt så att envar i tur och ordning bereds möjlighet till forskningsperioder som inte störs av undervisning eller administrativa uppgifter.

I arbetsplanerna beaktas sådana långvariga frånvaroperioder som kan vara signifikanta för arbetsplanens innehåll. Om det under pågående läsår överenskoms om någon sådan ny uppgift som inte kan anses ingå i de uppdragshelheter som bildar arbetsplanen, måste arbetsplanen till dessa delar ändras.

Semester

På personer som omfattas av arbetstidsbestämmelserna för undervisande och forskande personal tillämpas semesterbestämmelserna i kollektivavtalet för universitetsanställda bara till de delar som gäller semesterersättning.

Semesterersättningen betalas ut tillsammans med lönen för juli. Ersättningsbeloppet beräknas utgående från den anställning som personen hade i juni.

Semesterersättningens belopp

Semesterersättningen för en anställd med månadslön bildas enligt följande: – 4 % av månadslönen under den månad som föregår utbetalningsmånaden, multiplicerat med antalet hela månader som ger semesterrätt, ifall arbetstagaren vid utgången av det år som läggs till grund för semesterrätten varit anställd i mindre än ett år hos den nuvarande arbetsgivaren eller något annat universitet; – 5 % av månadslönen under den månad som föregår utbetalningsmånaden, multiplicerat med antalet hela månader som ger semesterrätt, ifall arbetstagaren före utgången av det år som läggs till grund för semesterrätten varit anställd i minst ett år hos den nuvarande arbetsgivaren, något annat universitet i Finland, ett forskningsinstitut med universitetsliknande status eller ett universitetssjukhus; – 6 % av månadslönen under den månad som föregår utbetalningsmånaden, multiplicerat med antalet hela månader som ger semesterrätt, ifall arbetstagaren innan semesterperioden inleds (senast 31.5.) har haft anställning med semesterrätt inalles i minst femton år.

För beräkningen av den 15-åriga anställningsperioden beaktas heltidsanställning: 1. vid det universitet som är personens arbetsgivare 2. vid ett annat finländskt universitet (resp. högskola) 3. i finska statens tjänst, med undantag för militärtjänstgöring eller civiltjänst som en del av värnplikten, krishanterings- eller fredsbevarartjänst eller befrielse från tjänst av andra orsaker än sjukfrånvaro eller sådan familjeledighet som preciseras i 4 kap. 1 § i arbetsavtalslagen (26.1.2001/55) 4. i tjänst hos någon annan arbetsgivare inom eller utom landet, till de delar som denna tjänst är till väsentlig nytta för arbetstagarens förmåga att fullgöra sina uppgifter.

Arbetstagaren ska redan i början av sitt arbetsförhållande förete utredning av sin tidigare arbetserfa-renhet, om han eller hon önskar få denna beaktad när semesterförmånerna beviljas.

Frånvaro p.g.a. sjukdom

En arbetstagare har rätt att utebli från arbetet om han eller hon på grund av intygad sjukdom, skada eller lyte är oförmögen att arbeta och förhindrad att sköta sina uppgifter. Meddelande om sådan frånvaro måste utan dröjsmål ges till arbetsgivaren.

Den avlönade perioden i händelse av sjukfrånvaro bestäms enligt följande:

Arbetsförhållandets längd	Den avlönade periodens maximala längd
under 1 mån.	1+9 vardagar, 50 % av lönen
1 mån – under 1 år	40 kalenderdagar under ett år och därefter 75 % av lönen, dock för maximalt 365 kalenderdagar
år – under 5 år	150 kalenderdagar under ett år och därefter 75 % av lönen, dock för maximalt 365 kalenderdagar
5 år och mer	60 kalenderdagar under ett år och därefter 75 % av lönen, dock för maximalt 365 kalenderdagar

Om en arbetstagare flyttar från ett universitet till ett annat, från ett forskningsinstitut som är jämförbart med ett universitet eller från ett universitetssjukhus, beaktas den avlönade perioden av sjukfrånvaron i beräkningen av arbetserfarenheten enligt ovan.

För en arbetstagare som inte omfattas av kollektivavtalets semesterbestämmelser, räknas inte § 5, 8 och 9 i detta kapitel till perioderna med lön för 40, 50 och 60 kalenderdagar i fråga om den s.k. kalkylerade semestern, men den kalkylerade semesterperioden räknas med i maximiantalet om 365 kalenderdagar. I fråga om personal som inte har rätt till semester, övergår inte rätten till dagpenning enligt sjukförsäkringslagen till arbetsgivaren för den s.k. kalkylerade semestern som börjar 16.6.

Familjeledigt

En arbetstagare som har rätt till moderskapsledigt enligt sjukförsäkringslagen, lyfter lön för 72 vardagar räknat från ledighetens början.

En arbetstagare som har rätt till faderskapsledigt enligt sjukförsäkringslagen, lyfter lön för 6 vardagar räknat från ledighetens början.

Från och med 1.8.2022 betalas lön för 40 vardagar från början av graviditetspenningsperioden till anställda som har rätt till graviditetspenning enligt sjukförsäkringslagen.

Från och med 1.8.2022 betalas lön för de första 32 vardagarna av föräldrapenningsperioden till anställda som har rätt till föräldrapenning enligt sjukförsäkringslagen.

Villkoret för detta är att anställningsförhållandet har varat i minst tre månader utan avbrott. Föräldradagpenningen betalas ut enligt de nya reglerna om det beräknade datumet för ditt barns födelse är 4.9.2022 eller senare.

För att anordna eller sköta vården av sitt barn, som är under tio år, handikappat eller långvarigt sjukt, och som plötsligt insjuknat, har en anställd rätt till högst fyra konsekutiva dagar i taget tillfällig vårdledighet. Arbetstagaren får lön för den tillfälliga vårdledighetsperioden, men bara för upp till fyra arbetsdagar.

En arbetstagare har rätt att vara tillfälligt frånvarande utan lön från arbetet om hans eller hennes personliga närvaro är nödvändig annanstans av en oväntad och tvingande händelse i form av sjukdom eller olycksfall som drabbar en medlem av den anställda personens familj.

Rätten till oavlönad vårdledighet gäller tills barnet fyller tre år.

En arbetstagare som varit anställd av samma arbetsgivare under minst sex av de senaste tolv månaderna har rätt att, för omhändertagandet av sitt barn eller ett annat barn som stadigvarande bor i den anställdas bostad, få partiell vårdledighet till slutet av barnets andra läsår i grundskolan.

Snabbguide för barnfamiljer

Alterneringsledighet

Alterneringsledigheten är ett arrangemang, där arbetstagaren i överensstämmelse med ett alterneringsavtal, som han eller hon ingått med sin arbetsgivare, för viss tid befrias från de uppgifter som hör till anställningen och arbetsgivaren samtidigt, för motsvarande tid, anställer en person som är arbetslös arbetssökande vid en arbetskraftsbyrå. Alterneringsledighetens längd är 100–360 kalenderdagar. En person som återgår från en alterneringsledighet har rätt till det tidigare arbetet eller därmed jämförbart arbete.

Alterneringsledighet

Övriga slag av frånvaro

Lediga dagar med lön:

• de dagar personen fyller 50 och 60 år
• den dag personen gifter sig eller registrerar sitt partnerskap
• den dag en av personens nära anhöriga begravs
• högst en dag med anledning av en familjemedlems frånfälle
• den dag när en annan familjemedlem än ett barn som under 10 år eller handikappad insjuknar, om frånvaron är nödvändig för anordnandet/givandet av vård
• dagen när den anställde är kallad till uppbåd.