Mål för regeringsprogrammet 2023–2027
Vetenskap, konst och bildning är förutsättningar för en fri och inkluderande demokrati och utgör grunden för välfärd och internationell konkurrenskraft. Dessutom utgör de en del av försörjningsberedskapen för kunskap och samhällets resiliens. Ett kompetent och bildat samhälle behåller sin funktionsförmåga även under exceptionella förhållanden, tack vare sin flexibilitet och för att det kan finna nya tankemönster och lösningar.
I Vetenskapspolitik för Finland
II Internationellt konkurrenskraftiga verksamhetsförutsättningar för universitet och forskningsinstitut
III Mer inkluderande och fungerande universitetssamfund
I Vetenskapspolitik för Finland
En långsiktig vision för vetenskapspolitiken i Finland bör skapas
Finland behöver en konsekvent och ambitiös vetenskapspolitik som är långsiktig och sträcker sig över regeringsperioderna. Samhällets framgång är beroende av den vetenskapliga forskningens och utbildningens internationella konkurrenskraft. Om möjligheterna att utöva vetenskap i Finland inte är minst lika bra som i konkurrentländerna flyttar toppförmågorna utomlands och Finland utarmas såväl ekonomiskt som mentalt. Visionen för vetenskapspolitiken måste backas upp av såväl professorskåren och den övriga undervisnings- och forskningspersonalen som av alla partier, näringslivet och vetenskapspolitikens övriga centrala intressentgrupper.
Den parlamentariska beredningens roll stärks i vetenskapspolitiken
En långsiktig vetenskapspolitik kräver omsorgsfull beredning. Den parlamentariska FoUI-arbetsgruppen bör bli en permanent del av vetenskapspolitikens utformning och uppföljning. Arbetsgruppen ska få i uppgift att bereda visionen och de konkreta målen för vetenskapspolitiken. Visionen och målen ska utformas parlamentariskt i samarbete med vetenskaps- och forskningssamfundet så att parterna förbinder sig vid dem över regeringsperioderna. Visionen ska tas in i en vetenskapspolitisk redogörelse.
Vetenskapspolitikens genomförande följs upp parlamentariskt
En parlamentarisk uppföljningsgrupp och forsknings- och innovationsrådet ska följa upp att den vision som beretts av den parlamentariska FoUI-arbetsgruppen förverkligas. Professorskåren ska vara starkare representerad i forsknings- och innovationsrådet och beredningsgrupperna.
II Internationellt konkurrenskraftiga verksamhetsförutsättningar för universitet och forskningsinstitut
FoUI-verksamhetens finansiering säkras på lång sikt
Den finländska ekonomin stagnerar eftersom FoUI-investeringarna släpar efter konkurrentländerna. Tydliga metoder måste fastställas i syfte att öka de offentliga FoUI-investeringarna. Såväl den offentliga sektorn som företagen bör höja sina FoUI-investeringar till sammanlagt fyra procent av BNP senast 2030. FoUI-finansieringen inom den offentliga sektorn, forskningsinstituten och universiteten bör ökas med minst sex procent årligen fram till 2030.
Finansiering av universiteten höjs till samma nivå som i konkurrentländerna och den fria forskningen prioriteras
I Finland släpar finansiering av universiteten efter finansieringen i motsvarande länder. Åtgärderna i den parlamentariskt godkända vägkartan som sträcker sig över flera valperioder bör vidtas omedelbart. Undervisningen vid universiteten grundar sig på forskning och när nivån på forskningen stiger höjs också utbildningsnivån. I fråga om finansieringen bör tyngdpunkten flyttas från ett fokus på utbildningsvolym och projektbaserad finansiering till fri forskningsfinansiering. Därtill bör man öka också den finansiering som forskningsinstituten fritt får förfoga över.
Endast genom fri forskningsfinansiering är det möjligt att säkerställa att universiteten snabbt kan profilera sig inom sina egna specialområden och att Finland blir en föregångare inom vetenskap och utbildning. Framtidens innovationer uppkommer från oväntade håll och genom samarbete mellan olika vetenskapsområden. Fri forskningsfinansiering främjar också forskarnas internationella rörlighet och samarbete samt företagssamarbete och forskningens genomslagskraft.
Forskarnas upphovsrätt tryggas och utnyttjandet av den uppmuntras
Fri forskning och fri högre utbildning är förutsättningar för ett fritt samhälle. Forskarnas rätt att besluta om publiceringen av sin forskning och utnyttja dess resultat utgör grunden för en högklassig och ansvarsfull forskning. Forskarnas upphovsrätt främjar forskningens frihet, möjliggör innovationer samt bidrar till att garantera Finlands konkurrenskraft. Forskarnas upphovsrätt får varken kringskäras i upphovsrättslagen eller annars. Tillgängligheten till och det kommersiella utnyttjandet av verk, material och läromedel kan förbättras när forskarna fritt kan använda sin upphovsrätt så ändamålsenligt som möjligt i varje enskilt fall.
Finansieringens nivå och långsiktighet garanteras för Finlands Akademi, Rådet för strategisk forskning och Business Finland
Finlands Akademi beviljar finansiering utifrån hård konkurrens och en oberoende internationell bedömning. Rådet för strategisk forskning finansierar samhälleligt betydelsefull forskning vars syfte är att finna konkreta lösningar för stora utmaningar som kräver ett tvärvetenskapligt grepp. Finansiering från Business Finland främjar samarbetet mellan universitet, forskningsinstitut och företag. Konkurrensen är likaså mycket hård i fråga om EU:s forskningsfinansiering och den övriga utländska finansieringen.
Det finns inget behov av nya offentliga finansieringsinstrument utan finansieringen ska styras via de nuvarande kvalitetssäkrade kanalerna. Särskild uppmärksamhet bör fästas vid långsiktiga forsknings- och utbildningsarrangemang som stöder vetenskapspolitiken. Samtidigt finns det skäl att försöka minska på finansieringens centralstyrning.
FoUI-skatteavdragsmodellen utvidgas
Rätten till skatteavdrag för forskning, utveckling och innovation bör ytterligare utökas. De modeller för skatteavdrag som används i jämförelseländerna bör granskas så att de bästa kan utnyttjas också i Finland.
III Mer inkluderande och fungerande universitetssamfund
Det kollegiala beslutsfattandet förstärks
De framgångsrika universiteten är autonoma överallt i världen. I Finland fastställs universitetens autonomi, alltså självstyrelse, i grundlagen. Självstyrelse innebär dels autonomi i fråga om vetenskapen och den högsta undervisningen och dels att beslutanderätten innehas av universitetssamfundet själv.
Instruktionen godkänns av kollegiet, bereds/föredras av styrelsen och verkställs av rektoratet
Universitetens instruktioner ska befästa forskningens, konstens och den högsta utbildningens frihet samt stärka universitetsdemokratin och ett gott ledarskap. Universitetslagen bör ändras så att universitetets instruktioner godkänns av ett organ med flera medlemmar som representerar universitetssamfundet (universitetskollegiet, konsistoriet eller kommittén för akademiska ärenden).
Kollegiet godkänner universitets strategi och budget samt verksamhets- och ekonomiplanen
Universitetslagen bör ändras så att kollegierna (universitetskollegiet, konsistoriet eller kommittén för akademiska ärenden) får i uppgift att årligen godkänna den strategi som beretts av styrelsen och budgeten samt verksamhets- och ekonomiplanen. På så sätt säkerställs universitetssamfundets självstyrelse.
Universitetets styrelse ska ha kollegiets och rektoratet styrelsens förtroende
Universitetslagen bör göras klarare så att universitetens styrelse i enlighet med normal förvaltningspraxis ska åtnjuta kollegiets förtroende och att rektoratet, dvs. rektorn och prorektorerna, ska åtnjuta styrelsens förtroende.