Forskarförbundet och Professorsförbundet: Förutsättningarna för tillväxt finns inom utbildning och forskning
Regeringen måste fatta konsekventa, framtidsbyggande beslut i budgetförhandlingarna. Den senaste forskningen visar att långsiktig innovations- och utbildningspolitik är det effektivaste sättet att skapa tillväxt, betonar förbunden.
Professorsförbundet och Forskarförbundet kräver att regeringen är konsekvent och ansvarsfull i budgetförhandlingarna. Tillväxt, konkurrenskraft och välfärd skapas inte genom nedskärningar i forskning och utbildning, utan genom satsningar på vetenskapen och den högsta utbildningen. Det finns färska forskningsrön om detta. I det nuvarande ekonomiska läget är det allt viktigare att göra hållbara investeringar i framtiden – inte skära ned, frysa eller skjuta upp.
Finansministeriets förslag om att frysa universitetsindexet bör avvisas. En indexfrysning skulle i praktiken vara en finansieringsnedskärning som skulle leda till att verksamheten krymper på lång sikt.
”Universitetsindexet garanterar att man med universitetsfinansieringen, trots kostnadsökningen, årligen kan producera samma mängd verksamheter. Om frysningen genomförs kommer den att försämra högskolornas funktionsförmåga för en lång tid framöver. Det skulle äventyra undervisningens och forskningens kvalitet samt universitetens möjligheter att svara mot nya kompetensbehov. Det har Finland inte råd med”, betonar Forskarförbundets ordförande Antti Pajala.
Finansieringen av de finländska universiteten i relation till antalet studerande är redan nu 30–35 procent lägre än i Norge, Sverige eller Danmark – delvis på grund av de tidigare indexfrysningarna. Fortsatta nedskärningar skulle ytterligare fördjupa skillnaden och försvaga Finlands konkurrenskraft.
I de nya åtgärderna i finansministeriets budgetförslag ingår att skjuta upp tillväxtmålet för FoU-finansieringen och frysa universitetsindexet. Utöver detta kommer universitetens basfinansiering att skäras ned i enlighet med överenskommelsen i samband med halvtidsöversynen i våras. Vid sidan av nedskärningarna anvisas 20 miljoner euro i FoU-finansiering till universiteten, men totalt sett innebär förslaget att universitetens finansiering minskar med cirka 90 miljoner euro 2026.
”Regeringen måste hålla fast vid det parlamentariskt överenskomna målet att nå tillväxtmålet för FoU-finansieringen 2030. Senareläggningen av målet till 2035 avses genomföras genom att minska finansieringen till i synnerhet universiteten och Finlands Akademi. Det skulle också påverka företagens vilja att investera i FUI-verksamhet och fördröja hela samhällets tillgång till innovationer”, betonar Professorsförbundets ordförande Teija Laitinen.
Finansministeriets förslag innehåller inte den engångsfinansiering på 100 miljoner euro för att öka antalet studerande som föreslogs för högskolorna i samband med halvtidsöversynen. För ändamålet har reserverats 6,4 miljoner euro.
”En engångssatsning på 100 miljoner euro skulle inte förändra helhetsbilden, men skulle ändå vara en åtgärd i rätt riktning som regeringen bör hålla fast vid”, fortsätter Laitinen.
”Regeringens mål att höja de högutbildades andel närmare OECD-genomsnittet kommer inte att nås med den här satsningen. Den minskade basfinansieringen försvagar undervisningsresurserna, eftersom den konkurrensutsatta finansieringen i allmänhet är avsedd för forskning. De studerande behöver växelverkan och handledning”, påpekar Pajala.
Upprepade nedskärningar i finansieringen och hot om dem kastar en mörk skugga över den redan osäkra forskarkarriären och försvagar Finlands dragningskraft även bland utländska forskare.
”I stället för nya besparingar behövs långsiktig finansiering och i stället för inkonsekvens behövs stabila karriärvägar”, konstaterar Pajala.
Ytterligare information
Ordförande Antti Pajala, Forskarförbundet
antti.pajala (at) tieteentekijat.fi, tfn 050 326 5172
Ordförande Teija Laitinen, Professorsförbundet
teija.laitinen (at) uwasa.fi, tfn 045 657 5757