Finansieringen för utbildning måste säkerställas också under ekonomiskt svåra tider
Statsminister Petteri Orpos regering samlas till ramförhandlingar om planen för de offentliga finanserna den 15–16 april. Regeringens mål är att vid ramförhandlingarna besluta om nya anpassningsåtgärder på cirka tre miljarder euro. Finansieringen för utbildning och forskning måste säkerställas också under ekonomiskt svåra tider. Finansieringen möjliggör en högre kompetensnivå och högklassig forskning samt stärker tillväxten och framtidstron.
I finansministeriets förslag till ramar för de offentliga finanserna 2025–2028 är satsningarna på att öka FoU-finansieringen och höja intensiteten i FoUI-verksamheten att motsvara fyra procent av bruttonationalprodukten före 2030 ett positivt inslag. Satsningarna på att öka FoU-finansieringen är Finlands väg mot tillväxt. Insatserna ska rikta sig både till att öka antalet FoUI-experter och till att utveckla forskningsmiljöerna och effektivisera det sektorsövergripande samarbetet.
I finansministeriets ramförslag ingår i enlighet med regeringsprogrammet nedskärningar på cirka 250 miljoner euro inom undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde före 2028. Detta omfattar också nedskärningar i utbildningen. De planerade nedskärningarna ligger inte i linje med höjningen av kompetensnivån: högskolorna kan inte utöka nybörjarplatserna och öka på antalet högskoleutbildade till hälften av åldersklasserna före 2030 utan adekvata resurser. Vi vill betona att universitetens och yrkeshögskolornas finansiering per examen sjunker under regeringsperioden genom de beslut som redan fattats. Detta försvagar tillväxten på lång sikt.
Vi vädjar framför allt om att högskolornas finansiering inte ska vara föremål för indexfrysningar. Regeringens löfte att värna om utbildningen är något vi måste hålla fast vid.
Inom alla utbildningsnivåer skulle en nedskärning av finansieringen ha långvariga konsekvenser som försämrar tillväxten. Ur utbildnings- och kompetensperspektiv är det ytterst viktigt att hela utbildningskedjan tryggas. Om nedskärningar exempelvis görs på andra stadiet, skulle det ha negativa konsekvenser för de studerandes kunskapsnivå och de ungas välbefinnande, som också på högskolestadiet tar sig uttryck i ökad belastning och behov av stöd. Den belastning som de högskolestuderande upplever och utmaningarna vad gäller deras välbefinnande återspeglas i hela högskolegemenskapen. För att främja de studerandes välbefinnande behövs multiprofessionellt stöd i högskolorna. De studerandes försörjning får inte drabbas av ytterligare nedskärningar.
Trots trycket på besparingar inom de offentliga finanserna ska målet vara ett starkt engagemang och tillräckliga resurser för att höja utbildningsnivån till 50 procent före 2030. En höjning av utbildningsnivån förutsätter att det görs upp en plan på lång sikt. Framför allt under svåra stunder måste man se framåt. Finlands framtid – ekonomisk tillväxt, konkurrenskraft och välbefinnande bygger på ett högt kunnande.
Undertecknare
Undervisningssektorns Fackorganisation rf
Rådet för yrkeshögskolornas rektorer Arene rf
Professoriliitto – Professorsförbundet ry
Bildningsbranschen rf
Finlands universitetsrektorers råd UNIFI rf
Forskarförbundet rf
Finlands studerandekårers förbund – SAMOK rf
Finlands studentkårers förbund (FSF) rf
