Möjliga morötter? Gymnasiereformen och nya vägar till universiteten

Känner du någon som är född år 2011? Om, så hur berättar du för ungdomen om gymnasiestudierna? Talar du om hur det var på din tid, om betydelsen av allmänbildning eller om gymnasiet som den enda vägen till högskolor? Berättar du att ungdomen kan avlägga ett studentexamensprov i gymnastik, bildkonst eller musik? Utöver studentexamensproven kan ungdomen visa sin kunskap i ett gymnasiediplom som också kan eller rättare sagt borde ha betydelse för fortsatt studieplats.

För närvarande pågår det en omfattande gymnasiereform som har konsekvenser både för studentexamen och för gymnasiediplomen. Eftersom det finns en uppenbar strävan att de olika utbildningsnivåerna hakar fast i varandra, är det skäl att vi på tredje stadiet har insyn i det som pågår på andra stadiet.

Det finns gott om information om gymnasiereformen på utbildningsstyrelsens webbplats. Tidtabellen är den, att de tre nya studentexamensproven i konst-och färdighetsämnena bildkonst, musik och gymnastik står klara för de studerande som inleder gymnasiestudierna hösten 2027. Tre år senare, söker en del av dessa studerande till våra universitet och förväntar sig att vi kan beakta också dessa studentexamensämnen i poängtabeller för inträde.

Tidtabellen är densamma för de tre nya gymnasiediplomen som nu utvecklas. Sedan tidigare finns gymnasiediplom i huslig ekonomi, slöjd, mediekunskap, dans och teater och med den nya reformen kommer tre nya diplom in. Dessa har arbetsnamnen ordkonst, vetenskap och teknologi samt entreprenörskap. I gymnasiediplomet ska de studerande självständigt få visa sitt särskilda intresse och kunnande inom ett område som de förkovrat sig i till exempel via hobbyer. De nya gymnasiediplomen utvecklas för närvarande i samarbete med gymnasier och högskolor.

På ett inledande seminarium i januari inbjöd Utbildningsstyrelsen tre forskare att visionera kring vad ett sådant nytt gymnasiediplom kunde bestå av. Professor Jan Lundell från Helsingfors universitet använde ord som scientific literature, LUMA och att göra tillsammans då han reflekterade kring det nya gymnasiediplomet i vetenskap och teknologi. Projektforskare Anu Raappana från LUT-universitetet reflekterade kring entreprenörskap som en möjlighet att tillsammans med andra erövra både socialt och kulturellt kapital. Själv var jag inbjuden att visionera kring vad ett gymnasiediplom med arbetsnamnet ordkonst kunde tänkas vara. Jag redogjorde för litterärt skapande som en möjlighet att förena olika konstformer, till exempel poesi och bildkonst. Samtliga tre forskare gav således uttryck för samarbete mellan individer, över vetenskapsområden och konstformer.

Utbildningsstyrelsen har som mål att gymnasiediplomen i större utsträckning än för närvarande ska beaktas vid ansökan till fortsatta studier. Det är här morötterna kommer in, såväl för enskilda gymnasiestuderande, gymnasier, gymnasienätverk som för högskolor. Varför erbjuda eller välja att göra resurskrävande gymnasiediplom ifall de inte lockar, belönar och leder någon vart?

Hösten 2027 är snart här så det gäller för oss vid högskolor och universitet att med en gång börja fundera på hur dessa nya studentexamensprov och gymnasiediplom kan beaktas vid ansökan och urvalsprov.

En del av våra universitetsstuderande kommer från gymnasiet. Andra gör det inte. Men de gymnasiestuderande som inleder sina studier hösten 2027 har rätt att veta hur gymnasiediplomen kan öka möjligheterna till fortsatt studieplats. Det är de som är födda år 2011.

Ria Heilä-Ylikallio

Professor i svenska och litteratur med didaktisk inriktning vid Åbo Akademi

Lue lisää kirjoittajalta